Friday, July 03, 2015

Är Energiewende global?

Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.

I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.

Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.

I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.

——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras. cool smile

 

Thursday, July 02, 2015

Bättre ekonomi, fler jobb med kretslopp

Alla ni i Almedalen får ursäkta men det viktigaste materialet om energi, miljö, resursanvändning och klimat hittar ni inte där! Det finns istället hos Ellen Mac Arthur Foundation och heter “Growth Witin” och är en rapport om kretsloppsekonomi.

Å andra sidan så lämpar den sig väl för eftertänksam läsning och kan kanske bli ett ämne i sig sjäv nästa år i Almedalen? Den talar nämligen om hur vi kan förbättra vårt samhälle i flera avseenden men att det krävs teknologiska omställningar och nya affärsmodeller. Inte nödvändigtvis ny teknologi men andra sätt att använda den vi har. Man talar om “disruptive technologies” och det hörs inte så mycket från Almedalen om sådana!

Wednesday, July 01, 2015

Renässans för teknikupphandlingen?

Kan vårt “missnöjes vinter vara på väg att bytas ut mot en glorrik sommar” (Richard III) genom detta regeringsutspel? Teknikupphandling var en gång en svensk paradgren!

 

Tuesday, June 30, 2015

Nudge, nudge - see what I mean?

Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:

Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.

Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.

Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.  wink

 

Monday, June 29, 2015

En klubb för klimatåtgärder?

William Nordhaus lanserar i The New York Review of Book en idé om en klubb för klimatåtgärder. Hans utgångspunkt är att de klimatöverenskommelser som görs och förväntas kommer att präglas av gratisåkande (free riding) det vill säga att länder kommer att hoppas att någon annan vidtar åtgärderna som de själv kan dra nytta av.

Detta i sin tur baseras på tanken att klimatåtgärder bara har en orsak och en verkan. Ett tänkande som är naturligt inom den neoklassiska ekonomin men som effektivt vederlagts av till exempel IEAs arbete om “Multiple Benefits”. Det skulle i sin tur kunna hanteras om länderna insåg att till exempel energieffektvisering ger många fler fördelar än bara minskad klimatpåverkan.

Men icke desto mindre har Nordhaus en poäng när han föreslår att de länder som tar sin andel i klimatbekämpningen också kan få ömsesidiga handelsfördelar. Han noterar att det kan vara svårt att genomföra men förefaller vara klart motiverat.

Friday, June 26, 2015

First fuel now – det klokaste vägvalet

Inför Almedalen har EEF (http://www.eef.se) tagit fram följande fakta som alla borde känna till. Om Du åker dit ta med dessa och kolla hur många av debattörerna som klarar av dem!

Internationella rapporter konstaterar att energieffektivisering är nödvändig. För klimatet, jobben och ekonomin. Men eftersom energieffektivisering inte är en enkel produkt som gas, olja, bioenergi, vattenkraft eller vind krävs det hjälp från politiskt håll. Energieffektivisering händer inte av sig själv – trots att det är lönsamt för alla.

AKTUELLA RAPPORTER
* fn:s klimatpanel (ipcc) bedömer att klimatförsämringarna kan hejdas främst med effektivare energianvändning. Kostnaden motsvarar 227 kronor per år för varje svensk (0,06 procentenheter minskad årlig tillväxt i BNP, enligt IPCC SPM WGIII AR5 tabell 2)
* oecd:s energiorgan iea (International Energy Agency) uppskattar att man redan med privatekonomiskt lönsamma effektiviseringar kan uppnå nästan hela målsättningen, dvs 2-gradersmålet. WEO (World Energy Outlook) 2012, kapitel 9-12
* iea säger i sin Marknadsrapport 2014 att energieffektivisering är ”det osynliga kraftpaketet” (the invisible powerhouse) därför att det är billigast och säkrast.
* eu:s energieffektiviseringsdirektiv, eed, syftar till att Europa skall förverkliga den kostnadseffektiva potentialen (som man bedömer vara minst 20 procent).
* eu:s underlag till klimatpolitiken slår fast att effektivisering leder till bättre ekonomi och flera jobb. ”Ett enda växthusgasmål förväntas också leda till lägre BNP och sysselsättning jämfört med en ram baserad på mer ambitiösa mål även för förnybara energikällor och energieffektivitet.” COM SWD (2014) 16 final stycke 85
* EUs förslag till energiunion där det sägs ” Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity” http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-4497_sv.htm

DÄRFÖR ANSER EEF ATT :
1. Det behövs mer tryck på energieffektiviseringen – genom styrmedel som realiserar den svenska lönsamma potentialen och genom initiativ från statliga myndigheter, kommuner och landsting
2, Effektivare energianvändning innebär lägre produktionskostnader vilket gör företagen mera konkurrenskraftiga på sina marknader
3. Energieffektivare offentliga verksamheter ger oss mer pengar över till vård, skola och omsorg
4. Effektivare energianvändning skapar jobb inom främst bygg- och verkstadssektorn spridda geografiskt över hela landet
5. Svenskt kunnande inom energieffektivisering är en exportvara för framtiden
6. Lägre energianvändning lämnar också större utrymme för att nå ett 100% förnybart energisystem i Sverige
7. Effektivisering med automatik leder till ökar försörjningstrygghet

Thursday, June 25, 2015

INDC räcker inte, effektvisering kan rädda klimatet

IEA har i sin specialutgåva av WEO, World Energy Outlook 2015, analyserat hur långt ländernas intentioner inför Paris-mötet, COP 21, räcker. Svaret är att deras, Intended Nationally Determined Contributions (INDCs) är otillräckliga men det finns fortfarande möjligheter att klara klimatet och det är (naturligtvis) effektvisering som kan klara jobbet i en överbryggningsstrategi, Bridge Scenario, se bild nedan.

Det skulle vara välgörande om detta enkla faktum kunde få tränga igenom i debatt och uttalanden istället för det enformiga tjatet om kärnkraft och myndigheternas räddhågsna inställning.

image

Wednesday, June 24, 2015

Rädsla urholkar själen

Titeln på Fassbinders gamla film faller osökt i minnet när man läser hur svenska myndigheter ständigt känner sig föranlåtna att omgärda energieffektvisering med förbehåll istället för att ta emot möjligheten med uppsträckta armar och inrikta sina ansträngningar på att finna möjligheterna.

Boverket har i sin senaste rapport om “nära nollenergibyggnader” funderingar kring innovationer och miljökrav och stöder upp sin ängslighet med en bilaga om den så kallade Porterhypotesen.

Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter.

Energimyndigheten har ju också gång efter annan lämnat in små brasklappar om effektvisering.

Hur vore det om de istället tog till sig det vad IEA har skrivit om så kallade “multiple benefits” eller Världsbankens omprövning av den neoklassiska ekonomins hegemoni. Det vore väl så lämpliga utgångspunkter för betraktelser som harvandet om Porterhypotesen.

Man kan bara instämma i Jörgen Noergaards fundering: “Om det inte är lönsamt att rädda världen kan det ju vara en bra idé i alla fall”.

Tuesday, June 23, 2015

Vart leder vägen?

Keep on track heter ett EU-projekt där man försöker se vart ländernas satsningar på förnybar energi leder. De ger varje år ut en sammanställning dels avseende siffror och dels avseende policy- och stödåtgärder.

Nyttigt att ha till hands både inför Almedalen och så småningom inför energikommissionens överväganden. Det som hörts från de senare tyder inte på att de har några större insikter.

Monday, June 22, 2015

LAUDATO SI’

Påven “har släppt” sin encyklika, Laudato Si’, om klimatfrågorna, dess orsaker, konsekvenser och åtgärder. Han har bra koll kan man konstatera när han utgår från att klimatet är gemensam egendom (Climate as a common good)

Möjligen skulle man misstänka att han har bättre tillgång till källorna ( LOL ) än till exempel en del av hans kritiker som tycker att han skall hålla sig borta från världsliga frågor. The Guardian gör en bra resumé av både innehållet och turerna kring dokumentet men kolla gärna själv.

“For human beings… to destroy the biological diversity of God’s creation; for human beings to degrade the integrity of the earth by causing changes in its climate, by stripping the earth of its natural forests or destroying its wetlands; for human beings to contaminate the earth’s waters, its land, its air, and its life – these are sins”. For “to commit a crime against the natural world is a sin against ourselves and a sin against God”.

Thursday, June 18, 2015

Några månader före Paris

IEA ger ut lite bonusmaterial i form av en specialversion av WEO 2015 om klimat och energi och som är tillgänglig för gratis nedladdning.

Som ofta är dessa rapporter rena godiset när det gäller att illustrera problem, frågeställningar och lösningar. Bilden nedan visar hur mycket koldioxid vi har kvar att knapra i oss om vi vill ha en chans att klara tvågradersmålet.

Det är så sant att en bild säger mera än 1000 ord men vill man komplettera med sådana kan man följa The Guardians Divestment kampanj och finna ytterligare argument. Där kan man dessutom bygga på sin övertygelse i fotbollstermer!  wink

image

Wednesday, June 17, 2015

1767 var ett märkesår för svensk energipolitik

Frågan är om dagens energikommission törs visa samma insikter och framsynthet som man gjorde för 250 år sedan? Professor Wene återkallar minnet av beslutet om att hushålla med ved från 1767 i sin tyska intervju (som finns i sin helhet här Bild_der_Wissenschaft_06_2015.pdf). Beslutet från den tiden visar att man tordes satsa både på hushållning och förnybar energi! Gack och gör sammalunda!

Ur Wikipedia: Under 1700-talet uppstod rådde vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767, beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften “Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken.”

Tuesday, June 16, 2015

G7 och klimatproblemen

Mötena mellan världens stora brukar ofta mynna ut i välformulerade deklarationer som emellertid har lite innehåll och praktisk betydelse. Det senaste mötet i G7 har (enligt bedömare som är vana att tolka texterna) avvikit såtillvida att skrivningarna om klimatfrågorna är ovanligt tydliga och “bindande”. Döm själva (sidorna 12-14) där det bland annat sägs att de skall…:

...follow a low-carbon and resilient development pathway in line with the global goal to hold the increase in global average temperature below 2 °C…... We commit to doing our part to achieve a low-carbon global economy in the long-term including developing and deploying innovative technologies striving for a transformation of the energy sectors by 2050 and invite all countries to join us in this endeavor

När det gäller energi så har de slagit fast sju principer:

This work will be based on the core principles agreed by our Ministers of Energy on May 5-6 2014, in Rome:

1. Development of flexible, transparent and competitive energy markets, including gas markets.
2. Diversification of energy fuels, sources and routes, and encouragement of indigenous sources of energy supply.
3. Reducing our greenhouse gas emissions, and accelerating the transition to a low carbon economy as a key contribution to sustainable energy security.
4. Enhancing energy efficiency in demand and supply, and demand response management.
5. Promoting deployment of clean and sustainable energy technologies and continued investment in research and innovation.
6. Improving energy systems resilience by promoting infrastructure modernization and supply and demand policies that help withstand systemic shocks.
7. Putting in place emergency response systems, including reserves and fuel substitution for importing countries, in case of major energy disruptions.

Frågan är om Sverige kan få besvär med dessa principer eftersom Energimyndigheten inte håller med om principen 4!  rolleyes

Monday, June 15, 2015

Har Sverige missat tåget?

“Wir haben den Zug verpasst” (Sverige har missat tåget) säger en av världens ledande experter på tekniklärande för energisystem, den svenske professorn Clas-Otto Wene, i en tysk intervju. Han tillägger: “Deutschland heute wesentlich besser aufgestellt als Schweden.” (Tyskland har det bättre förspänt än Sverige).

Det vore passande läsning för de herrar som tog till orda i DN för någon vecka sedan och försökte framställa Tysklands Energiewende i dålig dager. Det må vara att de i kraft av sina ämbeten har imponerande titlar men som bedömare av energisystem och teknikutveckling är de betydligt sämre rustade än den intervjuade professorn.

Friday, June 12, 2015

Vi kan misslyckas själv.

Ett återkommande budskap från myndigheterna har varit att marknaderna (i stort sett) fungerar och att styrmedel som till exempel Vita Certifikat inte behövs. Förklaringen är att det inte finns några marknadsmisslyckanden som sådana styrmedel skulle kunna bota.

Detta synsätt baseras väsentligen på att vi kan hantera vad marknaden erbjuder på ett tillfredsställande sätt. Den information vi får om de alternativ som står till buds är tillräcklig och vi kan som goda konsumenter hantera den.

Nu kan ju detta ifrågasättas till exempel på det sätt som Världsbanken gjort nyligen. De visar att vi själva som aktörer på marknaden är fullt kapabla att ställa till det. Just genom vårt sätt att hantera information. Vi tänker fort istället för långsamt och vi filtrerar bort det som vi inte känner oss bekväma med.

Det kanske rent av är så att vi själva är det marknadsmisslyckande som behöver botas? (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf)

Är Energiewende global?

Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.

I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.

Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.

I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.

——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras. cool smile

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv