De ser lika ut men är det ändå inte. På 60-talet sjöng bl.a. Malvina Reynolds om de små husen i förorterna där allt och alla var lika. En är grön, en annan röd, en tredje blå o.s.v., se nedan. Man kommer osökt att tänka på det när man ser förslaget att vi skall kunna jämföra vår energiförbrukning med grannarnas i ett on-line system kallat Gainsville.

Syftet är gott och nog borde mätvärden om energiförbrukning kunna göras mera tillgängliga för att ge bättre service till kunderna också ifråga om energieffektivisering. Men just förslaget till visualisering (som i Gainsville visas med exemplet Valwood) är väl närmast något för FRA?

Då verkar YELLOs mätarförslag betydligt mera aptitligt!?

-------------------
Little boxes on the hillside,
Little boxes made of ticky-tacky,
Little boxes, little boxes,
Little boxes, all the same.
There’s a green one and a pink one
And a blue one and a yellow one
And they’re all made out of ticky-tacky
And they all look just the same.

För en tid sedan hörde jag ett program presenteras och där man för att nå framgång skulle vända sig till “innovationssamhället” för att få fram nya produkter och lösningar. Må dä?

VINNOVA har i en broschyr gjort en översikt om innovationer och tillväxt och i vilken man lakoniskt noterar att innovation är ett positivt laddat ord som lätt leder till missförstånd. Deras google-sökning på ordet gav över 100 miljoner träffar. De noterar emellertid några innovationskarakteristika (se box) där man särskilt lägger märke till att en innovation blir till när den möter sin marknad! Så även om det finns en samhällsklass av fiffiga innovatörer så är det först när deras fiffiga idé appellerar till kunder/användare som den blir en innovation.

Gemensamt för de flesta definitioner av ordet innovation är
att de betonar två egenskaper:
1. En innovation karaktäriseras av att den innehåller någon form av nyhetselement
2. En ny idé blir en innovation först när den sprids på en marknad

OECD talar om tre grader av ”nyhet”:
1. Nytt för företaget
2. Nytt för marknaden, där marknaden kan vara till exempel ett geografiskt område eller en bransch
3. Nytt för världen, det vill säga en innovation som inte använts av något företag tidigare

EU kämpar nu med att sjösätta den nya tillväxtstrategin (som ersätter den gamla från Lissabon). Av ett dokument, som sägs ha läckt från ingen mindre än ordföranden själv, framgår att man skall försöka styra processen bättre denna gång. Vore inte en kraftfull satsning på teknikupphandling ett bra bidrag från Sverige?

Världens största varuhuskedja Wal-Mart låter veta att de kommer att satsa stort på klimatåtgärder både hos sig själva och hos sina underleverantörer. Även TESCO i Storbritannien har bekantgjort omfattande satsningar, inklusive sådan som gör att kunderna uppmuntras till att köpa klimatvänliga produkter när de använder företagets kort.

IKEA har motsvarande arbeten på gång i sitt samarbete med WWF. Men annars verkar det vara tunt med sådana initiativ bland de svenska varudistributörerna. Synd, för detaljhandeln är en mäktig hävstång för förändring. Inte minst när det politiska initiativet fattas som i Köpenhamn nyligen.

Man lär sig mycket av att följa spelet kring naturgasfrågorna i Europa. Bara som detta att det finns något som kallas “Visegradländerna” vilka utgörs av Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien. Dessa länder är mycket beroende av Rysk gas och har numera daterat upp sina planer på att minska detta beroende genom att knyta ihop gasnätet från norr till söder istället för från öst till väst. Detta redovisas i en artikel i The Economist.

Överhuvudtaget är spelet kring gasimporten minst lika spännande som en agentroman och med samma “kalla krigsingredienser” som på Ian Flemings tid. Men är det inte en agent 007 de behöver? Någon som handlar annorlunda? För effektivisering vore väl ännu bättre än nya gasledningar? Och billigare!

Nordiska ministerrådet vill slå ett slag för att länderna (särskilt de nordiska) kan uppnå EUs krav på kvoter (RES-direktivet) av förnybar energi lättare genom att handla sinsemellan. De lutar sig mot en rapport som visar hur det skall gå till att på så sätt dela kakan så att alla får sin del.

Klart att man skall utnyttja de möjligheter som finns men ibland undrar man om inte dessa mekanismer blivit lite för smarta? Det finns nämligen enklare sätt. Ett kan vara att effektivisera (spara) med åtgärder som betalar sig själv och ändå uppnå den kvot man är ålagd.

EU presenterar sin plan för återhämtning till 2020 och säger att den skall baseras på tre pelare; Smarthet (kunskap), Uthållighet och “Innanförskap”

– Smart growth: developing an economy based on knowledge and innovation.
– Sustainable growth: promoting a more resource efficient, greener and more competitive economy.
– Inclusive growth: fostering a high-employment economy delivering social and territorial cohesion.

Planen är en uppföljare till den s.k. Lissabonstrategin och den har redan fått kritik för att vara lättviktig, precis som sin föregångare.

I den här har man i alla fall skisserat på vad som kan hända om man inte lyckas genom att måla upp tre scenarier (se nedan).

Ja då gäller det inte det svenska damlaget i Curling (grattis till dem) som ju återvann sina medaljer igen. Utan materialet i medaljerna som (delvis) kommer från återvinning av elektronkskrot. Så grattis till Vancouver till denna idé.

EnergiRådgivarnas och EnergiEffektiviserinsgFöretagen har en gemensam session (nr 25) på Energitinget den 16 mars kl 13.30-18.00

EFFEKTIVISERING I NYA AFFÄRSMODELLER

1. Effektivisering - Den nya basindustrin
Efter klimatmötet i Köpenhamn vid COP15 är det klart att det är effektiviseringen som är hörnstenen i klimatarbetet. Vi behöver en “färdplan” för radikala effektiviseringar i byggnader och industri som kan uppnås successivt och med olika slags teknik, som EEF-företagen kan leverera. Det tjänar både vi och våra kunder på. Vilket i sin tur innebär ökad sysselsättning i en stabil industrigren.

* Att bara tjäna pengar på volym duger inte. Anders Wijkman, Tällberg Foundation

* ”Deployment” i global skala. Hans Nilsson, EEF

* Vad kan vi lära av fordonsbranschen? Matts Lindgren, NordiQ

* Garanterad effektivisering. Bo Andersson, Emotron och EEF

* Moderna Elanläggningar & Styrsystem. Johan Lysholm och Rikard Nilsson, EIO

Kaffe 15:00-15:30

* Vad kan EEF erbjuda? Lotta Bångens, EEF

* Kriterier för effektivitet. Anders Hall, Solskyddsförbindet

2. Energislöseriet - Lyxfällan
Vi visar med exempel hur pengarna rinner iväg för olika användningsområden (boendet, elanvändning, transporter och mat). Det behövs både tekniska förbättringar och beteendeförändringar.
Energieffektivisering ger mervärden i ekonomi, miljö, komfort och inte minst fler arbetstillfällen. Det innebär att vi kommer att ge större innehåll åt begreppet ”lönsamhet”.

* Lyxfällan (Boendet). Ingela Brandén, Länsstyrelsen i Jämtland och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Elanvändning). Jesper Peterson, Naturskyddsföreningen och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Transporter). Michael Koucky, Koucky & partners och EnergiRådgivarna

* Lyxfällan (Mat). Carin Enfors, EkoMatCentrum i Sigtuna

* Uthållighet är lyx på riktigt! Hans Nilsson, Energirådgivarna

Medverkande som konsument. Lisa Ossman, Hållbar Utveckling Väst och Energirådgivarna

Medverkande som konsument. Maria Perzon, Bengt Dahlgren AB och Energirådgivarna

USAs energidepartement har startat en web-sida där man kan läsa om hur man åstadkommer “clean energy” i lokalsamhällena runt om i landet. En sorts facebook för energiförbättringar och med namnet “Energy empowers” (Energi ger kraft)!

Kul idé och de små berättelserna kan ge många uppslag även för Sverige. Eller....?

Det tycks inte finnas gränser för vem som gör anspråk på att vara smart - mätare nät och/eller kunder. Så nog verkar EU-parlamentets förslag att smartheten skall få striktare form vara på sin plats. En färdplan (roadmap) för ICT säges vara på väg efter en konferens i Bryssel nyligen. Det finns en del intressanta underlag för en sådan plan.

Men det dokument som lanseratdes häromdagen är ingen roadmap det är på sin höjd en önskelista. 

Är Kinas utveckling när det gäller miljöteknik farlig, sporrande eller harmlös? I USA diskuteras detta, delvis mot bakgrund av händelserna i Köpenhamn och delvis mot bakgrund av industrins problem. Några anar att USA uppfinner och Kina producerar till USAs nackdel. Tom Friedman i NY Times vill mana fram en Sputnik-anda och sina landsmän till att hänga med i racet med risk att annars bli akterseglade. Andra föredrar att tona ned antagonismen och istället se en tävlingsutveckling i Olympisk anda. Som en tävling under mottot Citius, Altius, Fortius (snabbare, högre, starkare) där andras framgångar manar till bättre träning och nya försök.

I grunden är väl det verkliga problemet snarare bristen på insikt om problemets allvar och den kan nog vara mera vanlig i USA än i Kina? Tom Friedman skriver om “Nödvändigheten” - It is the mother of invention. And when China decides it has to go green out of necessity, watch out.

Frågan är befogad när man hör att Vattenfall skall satsa den summan på kol och naturgas under de närmaste åren.

Frågan är inte helt lätt att besvara, men låt oss ändå göra en snabbkalkyl “på baksidan av ett kuvert” för att få en antydan. Energimyndigheten redovisade nyligen den första perioden av PFE (Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri). I det har man investerat 636 miljoner och fått en minskad elanvändningsnivå med 1,4 TWh. OM man skulle kunna satsa 100 miljarder på samma typ av projekt skulle man få en minskad elanvändningsnivå på 220 TWh.

Nej man kan inte räkna så enkelt! Men det ger en antydan om att resurserna kanske skulle kunna satsas bättre än på kol och gas!? Det är närmast en klyscha att tala om behovet av helhetssyn men det är befogat när det gäller energisystemet. Dess uppgift är inte att leverera kWh utan “nytta” (ljus, kraft och värme).

Det smarta nätet beskrivs ibland som ett äktenskap mellan elnät och informationsnät. PLMA (Peak Load Managament Association) för det hela ett steg längre och vill se på HAN (Home Area Networks) och arrangerar ett web-seminarium i morgon onsdag: “Smart Grid and HAN for Residential Energy Efficiency” Wednesday, February 24, 2010; 2 p.m. to 3:30 p.m. (Eastern). Vore inte det intressant också i Sverige, landet som sägs vara det mest utvecklade ifråga om hemdatorisering?

Vi översköljs med information om hur gröna företag och deras produkter är. Men precis som man misstänker så är ord och verklighet inte samma sak. New Scientist har gjort en studie för den Nordamerikanska marknaden där man dels frågat kunder om vad de anser om olika företag och sedan kollat upp verkligheten. Undersökningen redovisas med en kul interaktiv grafik där spännvidden blir - just iögonfallande.

Det finns ett svenskt företag med och skillnaden mellan dem och deras störste konkurrent är riktigt avslöjande!! Inte så att det svenska placerar sig särskilt väl, men de är ändå bättre än konkurrenten. Amerikanerna har dock lyckats framställa sig själv i mycket gott ljus hos sina kunder, fast inte sannfärdigt.

Undrar man i en artikel i the Guardian, men ger tyvärr inget svar på just den frågan. Däremot berättar de om ett tilläggsprogram som man kan skaffa till sin iPhone och som ger en argumentkatalog med de s.k. skeptikernas argument och hur de kan bemötas. Sammanställningen är gjord av en forskare från Australien, John Cook, som gör en sida kallad Skeptical Science.

I artikeln säger man att iPhone-programmet är användbart bl.a. på fester när man fastnat i en diskussion med en upprörd “klimatförnekare”. Man ger dem telefonen och fortsätter själv till baren! En utmärkt idé - Nokia och Ericsson kom igen!