Monday, August 03, 2015

Alla ljuskällor ger flimmer

Fenomenet är känt och finns även i glödlampor. Vissa av oss människor är känsligare än andra, men visst är det så att LED som dimmas med billig elektronik skapar större problem. Möjligen kan man fundera över om det är “behovet” att dimma belysningen som är den större boven dramat?

Det finns några bra sammanställningar på nätet för den som vill gå mera på djupet. Till exempel denna från CREE eller denna från David Satz.

Krigsrubrikerna i svenska media förefaller något överdrivna.

Thursday, July 30, 2015

Debattrekyl

Jovisst men….
DN debatt väljer att ta upp frågan om den så kallade rekyleffekten (rebound effect) av energieffektvisering. Debattörena fokuserar på behovet att ge den gröna tillväxten ett innehåll men rubriksättaren kan inte motstå frestelsen dramatisera och måla upp bilden att effektvisering skulle motverka sitt syfte. Vilket i och för sig också debattörerna inbjuder till genom att hänvisa till Jevons-paradoxen. En i vissa kretsar omtyckt hänvisning som bortser från att Jevons utvecklade den vid en tidpunkt då fossilbränsle (kol) var det enda alternativet och konsumtionen i samhället lågt utvecklad.

Den här diskussionen skulle ha känts mera relevant om man utgått från ett modernare material, främst IEAs skriviningar om “multiple benefits”. Där tar man upp ett mycket vidare spektrum av både “rekyler” och andra aspekter för både energisystem och ekonomi och i ett globalt perspektiv. Det finns på flera håll i världen ett behov av ökad konsumtion för att bekämpa fattigdom samtidigt som det hos oss finns goda skäl att kanalisera effektviseringens vinster i annan riktning. Och det finns inget skäl att använda mer energi än nödvändigt under några omständigheter!

Så, jovisst men…...debattinlägget känns något nattståndet.

Thursday, July 23, 2015

Sommarbilder 3 (Elnätet, kunden och medborgaren)

På försommaren har media rapporterat om hur elnätsmonopolen fungerar och att prissättningen på de tjänster som levereras lindrigt sagt är “varierande” över landet och mellan företagen. Det är kanske inte så konstigt eftersom den övergripande idén är att den el vi får via näten är en vara (som andra) och att vi är kunder som kan välja att konsumera el, skor, dataspel, teaterföreställningar eller ägg, allt efter våra preferenser och den budget vi har att tillgå. Som människor är vi konsumenter varken mer eller mindre!

Eller är vi inte? Spelar energin också en annan roll för oss? Är den ett medel för samhällsfunktioner på ett nytt och på flera sätt i den moderna världen? Spelar den kanske en roll för oss som medborgare?

Det är frågor som diskuteras i en skrift från The Edison Foundation i USA och där de bland annat illustrerar med bilderna nedan.

Det kanske till och med är dags att fundera över vad det är som regleras av myndigheterna? Det kanske är ännu värre än vi anat? Man pratar mycket om priset men hur är det med funktionen? I DN refererar man en ny bok av David Graeber och säger:

....ju mer marknad, desto mer byråkrati. I sin nya bok “The Utopia of Rules” hävdar Graeber att dagens moderna marknadssamhälle är det mest byråkrattyngda som någonsin har existerat.

Den gamla “koncessionsbyrån” vid dåvarande Statens Energiverk hade 5 tjänster och dagens Energimarknadsinspektion över 100! Då övervakades priser och villkor lokalt eftersom de flesta energiföretagen var kommunägda. Smart!?!

 

 

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image
———
image
———
image

Thursday, July 16, 2015

Sommarbilder 2 (Resursekonomi och affärsmöjligheter)

Den här bilden se nedan, är mindre lättillgänglig än den förra, men väl värd att begrunda. Den är tagen från rapporten “Growth Within” som visar hur mycket vi skulle kunna tjäna på att gå över till en kretsloppsekonomi (sidan 17).

Den visar till att börja med att vi använder mellan 50-100% mera resurser än vi skulle behöva (A) för att nå den “nytta” vi strävar efter och att när vi nyttjar det vi producerat så använder vi inte produkterna “optimalt” (B) (y-axeln). En typisk Europeisk bil står stilla 92% av sin livstid!

Vi använder heller inte produkterna så länge som de egentligen skulle hålla (C) (x-axeln) och när vi skrotar dem så återvinns bara en bråkdel av vad som vore möjligt (D).

Det finns affärer att göra här och i sanningens namn så har detta börjat på sina håll. Inte minst vad avser kläder där både plagg och fibrer tas tillvara i second-hand och återvinning. Men det är bara början och ännu så länge blygsamt.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image

Thursday, July 09, 2015

Sommarbilder 1 (Marknadens lärande och utveckling)

Det regnar och är därför ett utmärkt tillfälle att sitta och titta på (lärorika) bilder. Som den här nedan. Kolla hur tekniken har utvecklats under en sexårsperiod! Samma prestanda men väsentliga arbets- och materialbesparingar till följd av erfarenhetsåterföring. Förbättringar mellan en faktor 3-4 i flera avseenden!

Sådant som också fångas i så kallade “lärkurvor”. Det finns mycket mera sådant här att göra när marknaden för energieffektvisering skjuter fart.

Bilden är från ett föredrag som hölls på Skånes Energiting tidigare i år.

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image

Friday, July 03, 2015

Är Energiewende global?

Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.

I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.

Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.

I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.

——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras. cool smile

 

Thursday, July 02, 2015

Bättre ekonomi, fler jobb med kretslopp

Alla ni i Almedalen får ursäkta men det viktigaste materialet om energi, miljö, resursanvändning och klimat hittar ni inte där! Det finns istället hos Ellen Mac Arthur Foundation och heter “Growth Witin” och är en rapport om kretsloppsekonomi.

Å andra sidan så lämpar den sig väl för eftertänksam läsning och kan kanske bli ett ämne i sig sjäv nästa år i Almedalen? Den talar nämligen om hur vi kan förbättra vårt samhälle i flera avseenden men att det krävs teknologiska omställningar och nya affärsmodeller. Inte nödvändigtvis ny teknologi men andra sätt att använda den vi har. Man talar om “disruptive technologies” och det hörs inte så mycket från Almedalen om sådana!

Wednesday, July 01, 2015

Renässans för teknikupphandlingen?

Kan vårt “missnöjes vinter vara på väg att bytas ut mot en glorrik sommar” (Richard III) genom detta regeringsutspel? Teknikupphandling var en gång en svensk paradgren!

 

Tuesday, June 30, 2015

Nudge, nudge - see what I mean?

Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:

Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.

Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.

Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.  wink

 

Monday, June 29, 2015

En klubb för klimatåtgärder?

William Nordhaus lanserar i The New York Review of Book en idé om en klubb för klimatåtgärder. Hans utgångspunkt är att de klimatöverenskommelser som görs och förväntas kommer att präglas av gratisåkande (free riding) det vill säga att länder kommer att hoppas att någon annan vidtar åtgärderna som de själv kan dra nytta av.

Detta i sin tur baseras på tanken att klimatåtgärder bara har en orsak och en verkan. Ett tänkande som är naturligt inom den neoklassiska ekonomin men som effektivt vederlagts av till exempel IEAs arbete om “Multiple Benefits”. Det skulle i sin tur kunna hanteras om länderna insåg att till exempel energieffektvisering ger många fler fördelar än bara minskad klimatpåverkan.

Men icke desto mindre har Nordhaus en poäng när han föreslår att de länder som tar sin andel i klimatbekämpningen också kan få ömsesidiga handelsfördelar. Han noterar att det kan vara svårt att genomföra men förefaller vara klart motiverat.

Friday, June 26, 2015

First fuel now – det klokaste vägvalet

Inför Almedalen har EEF (http://www.eef.se) tagit fram följande fakta som alla borde känna till. Om Du åker dit ta med dessa och kolla hur många av debattörerna som klarar av dem!

Internationella rapporter konstaterar att energieffektivisering är nödvändig. För klimatet, jobben och ekonomin. Men eftersom energieffektivisering inte är en enkel produkt som gas, olja, bioenergi, vattenkraft eller vind krävs det hjälp från politiskt håll. Energieffektivisering händer inte av sig själv – trots att det är lönsamt för alla.

AKTUELLA RAPPORTER
* fn:s klimatpanel (ipcc) bedömer att klimatförsämringarna kan hejdas främst med effektivare energianvändning. Kostnaden motsvarar 227 kronor per år för varje svensk (0,06 procentenheter minskad årlig tillväxt i BNP, enligt IPCC SPM WGIII AR5 tabell 2)
* oecd:s energiorgan iea (International Energy Agency) uppskattar att man redan med privatekonomiskt lönsamma effektiviseringar kan uppnå nästan hela målsättningen, dvs 2-gradersmålet. WEO (World Energy Outlook) 2012, kapitel 9-12
* iea säger i sin Marknadsrapport 2014 att energieffektivisering är ”det osynliga kraftpaketet” (the invisible powerhouse) därför att det är billigast och säkrast.
* eu:s energieffektiviseringsdirektiv, eed, syftar till att Europa skall förverkliga den kostnadseffektiva potentialen (som man bedömer vara minst 20 procent).
* eu:s underlag till klimatpolitiken slår fast att effektivisering leder till bättre ekonomi och flera jobb. ”Ett enda växthusgasmål förväntas också leda till lägre BNP och sysselsättning jämfört med en ram baserad på mer ambitiösa mål även för förnybara energikällor och energieffektivitet.” COM SWD (2014) 16 final stycke 85
* EUs förslag till energiunion där det sägs ” Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity” http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-4497_sv.htm

DÄRFÖR ANSER EEF ATT :
1. Det behövs mer tryck på energieffektiviseringen – genom styrmedel som realiserar den svenska lönsamma potentialen och genom initiativ från statliga myndigheter, kommuner och landsting
2, Effektivare energianvändning innebär lägre produktionskostnader vilket gör företagen mera konkurrenskraftiga på sina marknader
3. Energieffektivare offentliga verksamheter ger oss mer pengar över till vård, skola och omsorg
4. Effektivare energianvändning skapar jobb inom främst bygg- och verkstadssektorn spridda geografiskt över hela landet
5. Svenskt kunnande inom energieffektivisering är en exportvara för framtiden
6. Lägre energianvändning lämnar också större utrymme för att nå ett 100% förnybart energisystem i Sverige
7. Effektivisering med automatik leder till ökar försörjningstrygghet

Thursday, June 25, 2015

INDC räcker inte, effektvisering kan rädda klimatet

IEA har i sin specialutgåva av WEO, World Energy Outlook 2015, analyserat hur långt ländernas intentioner inför Paris-mötet, COP 21, räcker. Svaret är att deras, Intended Nationally Determined Contributions (INDCs) är otillräckliga men det finns fortfarande möjligheter att klara klimatet och det är (naturligtvis) effektvisering som kan klara jobbet i en överbryggningsstrategi, Bridge Scenario, se bild nedan.

Det skulle vara välgörande om detta enkla faktum kunde få tränga igenom i debatt och uttalanden istället för det enformiga tjatet om kärnkraft och myndigheternas räddhågsna inställning.

image

Wednesday, June 24, 2015

Rädsla urholkar själen

Titeln på Fassbinders gamla film faller osökt i minnet när man läser hur svenska myndigheter ständigt känner sig föranlåtna att omgärda energieffektvisering med förbehåll istället för att ta emot möjligheten med uppsträckta armar och inrikta sina ansträngningar på att finna möjligheterna.

Boverket har i sin senaste rapport om “nära nollenergibyggnader” funderingar kring innovationer och miljökrav och stöder upp sin ängslighet med en bilaga om den så kallade Porterhypotesen.

Mot bakgrund av osäkerheten angående storleken på dessa samhällsekonomiskt positiva effekter är det centralt att de krav på näranollenergibyggnader som införs inte är så skarpa att de riskerar att medföra stora negativa effekter.

Energimyndigheten har ju också gång efter annan lämnat in små brasklappar om effektvisering.

Hur vore det om de istället tog till sig det vad IEA har skrivit om så kallade “multiple benefits” eller Världsbankens omprövning av den neoklassiska ekonomins hegemoni. Det vore väl så lämpliga utgångspunkter för betraktelser som harvandet om Porterhypotesen.

Man kan bara instämma i Jörgen Noergaards fundering: “Om det inte är lönsamt att rädda världen kan det ju vara en bra idé i alla fall”.

Tuesday, June 23, 2015

Vart leder vägen?

Keep on track heter ett EU-projekt där man försöker se vart ländernas satsningar på förnybar energi leder. De ger varje år ut en sammanställning dels avseende siffror och dels avseende policy- och stödåtgärder.

Nyttigt att ha till hands både inför Almedalen och så småningom inför energikommissionens överväganden. Det som hörts från de senare tyder inte på att de har några större insikter.

Monday, June 22, 2015

LAUDATO SI’

Påven “har släppt” sin encyklika, Laudato Si’, om klimatfrågorna, dess orsaker, konsekvenser och åtgärder. Han har bra koll kan man konstatera när han utgår från att klimatet är gemensam egendom (Climate as a common good)

Möjligen skulle man misstänka att han har bättre tillgång till källorna ( LOL ) än till exempel en del av hans kritiker som tycker att han skall hålla sig borta från världsliga frågor. The Guardian gör en bra resumé av både innehållet och turerna kring dokumentet men kolla gärna själv.

“For human beings… to destroy the biological diversity of God’s creation; for human beings to degrade the integrity of the earth by causing changes in its climate, by stripping the earth of its natural forests or destroying its wetlands; for human beings to contaminate the earth’s waters, its land, its air, and its life – these are sins”. For “to commit a crime against the natural world is a sin against ourselves and a sin against God”.

Alla ljuskällor ger flimmer

Fenomenet är känt och finns även i glödlampor. Vissa av oss människor är känsligare än andra, men visst är det så att LED som dimmas med billig elektronik skapar större problem. Möjligen kan man fundera över om det är “behovet” att dimma belysningen som är den större boven dramat?

Det finns några bra sammanställningar på nätet för den som vill gå mera på djupet. Till exempel denna från CREE eller denna från David Satz.

Krigsrubrikerna i svenska media förefaller något överdrivna.

Läs mer

Månadsindelade arkiv