Friday, November 17, 2017

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

image
BILD 1
—————————
image
BILD 2
——————————-
image
BILD 3
———————
image
BILD 4

Thursday, November 16, 2017

Energiframtiden för 75 Euro

Det kan det väl vara värt. Om man har rabatter hos IEA kan man få deras flaggskepp World Energy Outlook 2017 för den summan. Annars kanske det springer upp till c:a 100 men fortfarande överkomligt. Den enda nackdelen är att den är så omfattande att man inte hinner med att läsa allt.

I år finns det ett nytillkommet scenario som inriktar sig på en hållbar utveckling och det kommer säkert att vara värt en granskning. Men på vägen dit fastnar man på att de i kapitel 7 behandlar symbiosen mellan energieffektvisering och förnybar energi (se bild nedan). Något som man i andra publikationer ofta skuttar över utan närmare kommentarer.

image

Wednesday, November 15, 2017

Kan man backa bandet?

I samband med det pågående klimatmötet har en grupp studerat hur det går och vad man kan göra åt koldioxidkoncentrationen. Uppenbart är att det viktigaste vi kan göra nu är att verkligen ta itu med utsläppen och ta i anspråk de tekniska lösningar vi redan har. Sluta snacka och bara gör det!

Men det finns möjligheter att gå längre, att faktiskt backa bandet och minska koldioxidkoncentrationen (se bild 1)! Det är ett lång perspektiv men det är möjligt och det handlar inte (enbart) om att gömma koldioxid i mark och vatten (se bild 2).

image
Bild 1
——————
image
Bild 2

Tuesday, November 14, 2017

Marknadskalejdoskopet och Nobelpriset

Låt oss anta att det finns en marknad av den typ som ofta ansätts i läroböcker i Nationalekonomi, där de kallas “Robinson Kruse-ekonomier”. De har två agenter där en är producent, en köpare och de handlar med två produkter. Det är en praktisk modell för att illustrera valsituationer men den har i realiteten starka begränsningar ifråga om agenternas möjligheter och preferenser och deras utveckling över tiden. De kanske tröttnar på varandra till exempel.

Verkligheten är mera komplex. Låt oss anta att vi har två kunder och två leverantörer som i sin tur har två produkter vardera och att kundernas önskningar/behov förändras över tiden samt att produkterna påverkar varandra. Det skulle ju kunna vara hushåll, leverantörer av energi och energieffektvisering med produkterna isolering respektive solceller vilkas utnyttjande också påverkar komfort och välbefinnande samt har miljöpåverkan av olika slag.

Det inses lätt att antalet kombinationer snabbt växer. I Sverige har vi några miljoner hushåll och företag som användare och några hundratusen leverantörer av varor och tjänster. Marknaden är enkelt uttryckt ett kalejdoskop. Av problem och möjligheter.

På energimarknaden har vi länge sett att energieffektvisering kommer på undantag när det gäller att utnyttja/promovera dessa möjligheter. Det är därför kul att se att regeringen väljer att satsa på effektvisering (och småskalig produktion) och tillsätter en utredning: “....om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. I direktiven säger man dessutom för att understryka sin ambition att “Utredningens fokus ska ligga på mindre aktörer”.

Här kommer årets ”Nobelpris” i ekonomi verkligen till nytta. Det understryker just hur vi måste anpassa oss till hur vanliga människor tänker så att det blir lätt och överkomligt. Vi behöver verkligen se över regler så att människor inte skall drunkna i pappersarbete för att kunna fixa till sitt egna lilla kraftsystem men också så att leverantörerna av komponenter för tillförsel och användning kan göra det på kundernas (användarnas) villkor snarare än myndigheternas paragrafer.

Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att misstänka att de som hitintills varit marknadens herrar (särskilt energiföretagen) och de som tycker att energieffektvisering är ett “självspelande piano” (särskilt Svenskt Näringsliv) vill ta kommandot över en sådan utredning. Inte för att de är motståndare till åtgärder utan därför att de vill ha kontroll över vilka åtgärder som vidtas. Deras argument kommer att baseras på uttryck som “kostnadseffektvitet” och “marknadsmässig” snarare än “ändamålsenlig” eller “lätthet (för användare)”.

Det finns dock ett antal organisationer i Sverige som representerar de mindre aktörerna, till exempel EnergiEffektviseringsFöretagen, EEF, Föreningen Sveriges Energirådgivare, FSE, och Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, SERO. Allesamman väl lämpade att ta tillvara och utveckla intressena som gör att de mindre aktörerna kan bli just det - AKTÖRER.

Monday, November 13, 2017

Knyt ihop punkterna

Vilken del av “uthållighet” är svårt att förstå? Tyvärr visar det sig att det är “effektivisering”. Fortfarande har vi en massa (även centrala) beslutsfattare som har svårt att inse att:
1. Effektvisering är en förutsättning för att få ett 100%-igt uthålligt energisystem där den tillförsel som behövs är förnybar
2. Effektivisering av befintliga anläggningar inte är EN produkt som levereras över en natt ut en PROCESS som sträcker sig över en tidsrymd och som fordrar insatser av flera olika leverantörer.
3. Att många leverantörer i den processen är SMÅ företag vars huvudintresse inte behöver vara energi utan nyttig funktions som kunden velat köpa.

Om vi inte klarar av att förstå dessa punkter och knyta ihop dem (som man säger i England och USA “connect the dots”) så att mönstret blir klart så kan vi glömma det uthålliga energisystemet. Själva hörnstenen (effektivisering) kommer nämligen att saknas. Och det blir extra pinsamt när IEA så tydligt pekat på i årets marknadsöversikt att det behövs mera kraftfulla insatser.

Varför är det så svårt då? Det är kanske inte så konstigt eftersom vi i decennier levt med en “berättelse” om att marknaden är perfekt. Om något är lönsamt (som effektivisering) så kommer det förr eller senare att genomföras av marknadsaktörerna. Om det inte sker så beror det på att det egentligen inte är lönsamt. VSB (Vilket Skulle Bevisas) som det stod i de gamla matteböckerna.

Politikerna tvingas att tänka i dessa föråldrade banor inte minst eftersom de tunga “aktörerna” på marknaderna hamrar in detta budskap genom sina lobbyorganisationer. För dem är det kanske inte enbart en fråga om de tror på sin egen myt om marknadens funktion utan är också en fråga om makt. De vill själv ha kontroll över utvecklingen och om konkurrerande företag eller organisationer har en annan idé är deras ryggmärgsreflex att bekämpa den. Även om den är bättre.

Synd bara när ledande politiker går i den fällan och det finns en del som tyder på det just nu. Effektvisering är inte svårt men låt oss erkänna att det är en aning komplicerat eftersom det fordrar att gamla tänkesätt (och lojaliteter) måste omprövas.

Friday, November 10, 2017

Lite överraskande om klimatsträvandena

CAT “Climate Action Tracker” is an independent science-based assessment, which tracks the emission commitments and actions of countries. De följer och graderar olika länders/regioners möjligheter att nå de uppställda målen för klimatarbetet och särskilt hur de förhåller sig till åtagandena som gjorts i Paris., se skalan nedan.

Till det överraskande hör att Indien placerar sig bättre på skalan (gula fältet) än EU (orange fältet) och att Marocko och Gambia spöar alla (gröna fältet)! Både USA och Ryssland ligger i botten på listan (svart). När det gäller Indien är det en rimlig gissning att de kommer att förbättra sin ställning när resultaten från deras satsningar på effektvisering kickar in.

Och inte bara överraskande utan också glädjande att den andra befolkningsmässiga giganten i Asien på allvar tagit sig an uppgiften att ställa om till hållbarhet. Fokus har länge varit på Kina men av CATs ranking framgår att de (ännu så länge) släpar efter. För både Indien och Kina kan man anta att drivkrafterna i viss utsträckning ligger hos den egna befolkningen och det faktum att förstörelsen i närmiljöerna är så påtagliga. Stängningen av skolorna i New Delhi i veckan är ett dramatiskt exempel.

image

Thursday, November 09, 2017

Något nytt under solen

Tvärtemot det gamla talesättet har det kommit en del nytt under solen när det gäller energieffektvisering i industrin.

1. Vi kan nog räkna det svenska PFE-programmet dit, om än med återhållen stolthet eftersom det lades ned (på dubiösa grunder). Nu när Nobelpriset i ekonomi visar en gryende insikt om att varken människor eller företag styrs enbart av sin obändiga lust att maximera sin vinst kanske vi kan hoppas på en återuppståndelse?

2. En annan sådan landvinning är det Indiska PAT-programmet som fick både framgångsrika företag och de mindre duktiga att anstränga sig (walk that extra mile), se bilder nedan.

3. Kanske anar vi ytterligare något i den kartläggning man gjort i Tyskland och som indikerar stora potentialer i både relativt enkla och lite mera avancerade tekniklösningar.

Kan vi hoppas på att vi lär något av varandra och att vi slutar att bara hoppas på att det sker av sig självt?

image
——————
image

Wednesday, November 08, 2017

Lära för (det uthålliga) livet

IEA har i samband med sitt minsitermöte (som presideras av vår egen minsiter Baylan) lanserat ett ambitiöst program för “Clean Energy Transition”. Som varande en av sponsorerna säger Baylan: ““The Clean Energy Transitions Programme opens up a new exciting chapter of collaboration for both the IEA and the Swedish Government, I look forward to seeing improvement and enhanced collaboration with key partners on the cornerstones of progressive energy policies and other important mechanisms for advancing the clean energy transitions.”

Programmet har 5 områden att koncentrera sig på och där man har för avsikt att ställa expertis till förfogande särskilt för de nya länder som IEA har öppnat samarbete med:

1) data and statistics; 2) energy efficiency; 3) renewables, including system integration; 4) policy guidance and modelling; and 5) technology development and innovation.

IEA DSM TCP har en hel del att erbjuda på dessa områden och inom sitt DSM University och den Brittiske representanten har nyligen publicerat en intressant studie av hur och vad länder kan lära av varandra.

Eftersom Indien är ett av de länder som IEA särskilt månar om är det viktigt att notera att Indien är det land som just nu tagit upp “teknikupphandling” på sin reportoar och som nått stora framgångar på ett område där Sverige (åtminstone tidigare) varit framstående. Det kan inte minst vara en god idé för Sverige att hänga på Indien med deras enorma marknad och med deras enastående ambition att radera ut sitt underskott i eltillgänglighet för befolkningen på bara några få decennier.

 

Tuesday, November 07, 2017

Digitalisering på gott men också ont

IEA har just släppt en rapport om digitaliseringens möjligheter och hot för energisystemen.

Det är välgörande att man tar ett större grepp än att bara sjunga de smarta systemens lov. Man tittar både på graden av påverkan som olika tekniska lösningar kan ha i olika sektorer (Bild 1 nedan) och de risker som kan finnas (Bild 2 nedan).

Man ägnar ett särskilt kapitel åt just riskerna vilket är bra i dessa tider när vi börjar lära oss att internet inte bara knyter oss samman utan även ger spelrum för en del riktigt ruggiga aktiviteter.

image
BILD 1
——————————
image
BILD 2

Monday, November 06, 2017

Fossilt och kärnkraft är definitivt ute!

Finansanalysfirman Lazard har gett ut sin senaste studie, nummer 11, av konkurrenskraften för olika energislag och som särskilt avser energiföretagens kostnader.

Som synes i bilden nedan så är både kol (blåa linjer) och kärnkraft (röda linjer) helt ute om man är ekonomiskt sinnad. USAs president tycks dock inte vara inne på det spåret, men han är ju lite speciell. Och de som överväger mera kärnkraft bör nog besinna sig.

Lazard har i sin dokumentation också kollat vilka energislag som kan vara kompletterande för spetskraft åt sol och vind men deras övervägande om lagring är lite opedagogisk. Det finns dock en särskild studie om just lagring i ett separat dokument där man är mycket mera ingående.

Tyvärr har de fortfarande ingen koll på flexibilitet i användningsledet. Det som kallas “Demand response”. Men det kanske kommer så småningom?

image

Friday, November 03, 2017

Renoveringar på djupet (och bredden)

IEAs DSM-University ordnar ett webinarium den 23 november kl 15 på temat
Building Deep Energy Retrofit: Using Dynamic Cash Flow Analysis and Multiple Benefits to Convince Investors

Föreläsare är Jan Bleyl som är projektledare för IEA-DSM projektet “Innovative Energy Services”. Han kommer i sin presentation att gå både på djupet (hur renoveringar skall bli mera heltäckande och därmed uthålliga) och bredden (hur de skall kunna ta upp PLUS-värden, Multiple Bnefits, som hänger samman med effektviseringen).

Deep energy retrofit (DER) of the existing building stock is a meaningful strategy to reduce fossil fuel consumption and CO2 emissions. However, the investment volumes required to undertake DER are enormous. In Europe, cumulative demand for DER is estimated at close to 1,000 billion EUR until 2050. Public expenditures and political measures can help to stimulate DER, but substantial private investments are required to achieve significant results.

In this presentation, we analyze the economic and financial implications for investors renovating an office building to the ‘Passive House’ standard. This is achieved by applying a dynamic Life Cycle Cost & Benefit Analysis (LCCBA) to model the cash flows (CF). The model also includes an appraisal of debt and equity-financing implications, and a multi-parameter sensitivity analysis to analyze impacts of input parameter deviations. In the second part of the paper, we use the ‘Multiple Benefits’ (MB) concept to identify project-based co-benefits of DER, to make the business case more attractive. We categorize the identified MBs in: 1) monetary, 2) un-quantified project, and 3) societal benefits.

Results show that the DER project cash flow over a 25-year period achieves a 21-year dynamic payback with an IRR of below 2%. Levelized Cost of Heat Savings is 100 EUR/MWh with a 70% capital expenditure and 15% interest cost share. The Loan Life Cover Ratio comes out to 1,2. To make the business case more attractive, pecuniary MBs identified are increased rents, real estate values, (employee) productivity, and maintenance costs and CO2 savings, in addition to societal benefits.

Compared to simpler economic modeling, the dynamic LCCBA cash flow model provides solid grounds for DER business case analysis, project structuring and financial engineering, but also for policy design. CFs from future energy cost savings alone are often insufficient in convincing investors. However, they can co-finance DER investments substantially. Consideration of MBs can offer meaningful monetary contributions, and also help to identify strategic allies for project implementation; however, the ‘split incentive’ dilemma is still present/ requires differentiation between tenants and different types of investors. Furthermore, the approach supports policy makers to develop policy measures needed to achieve 2050 goals.

Thursday, November 02, 2017

Var finns det hjälp?

Universitetet i Delft (Holland) har nyligen publicerat en studie om hur man kan öka hushållens vilja att ta till sig ny teknik som ger bättre energihushållning “Comparing Energy Efficiency Policies affecting Technology Adoption by Households and the Role of the Intermediary”. Framför allt handlar den om var man kan få hjälp. Är det energirådgivare, företag, regler, standarder eller ....?

Det är en ambitiös studie som ger en traditionell bild (se nedan) av vilka krafter i samhället man kan nyttja och vilka motiv de kan ha för sin verksamhet. Men det finns tyvärr två saker som de undertrycker (eller missar) och som i bästa fall bara finns antydda.
1. De utgår från den vanliga uppfattningen om aktörerna (både kunder och leverantörer) är styrda av personligt vinstintresse i någon form. Visserligen nämns “bounded rationality” men mera i förbigående.
2. De berör nästan inte alls hur leverantörer som till exempel installationsföretag ofta är (mycket) små och inte har tid och möjlighet att föra något mera avancerat resonemang med en kund om till exempel miljö, långsiktig lönsamhet, behovet av andra åtgärder än de som just beställts.

Men det är naturligtvis sådant som man kan hoppas på i nästa steg av deras analys, eller hur?  smile

image

Wednesday, November 01, 2017

Design/Nudge

Sist som lämnar rummet släcker ljuset! Ja om man hittar ljusknappen och om man förstår symbolerna på “displayen”.

Modern design är ofta inte hjälpsam när det gäller att göra självklara saker som att släcka ljuset, koka en kastrull med vatten när manöverpanelen är full av symboler, eller ens tvätta händerna på en offentlig toalett. Vi behöver bättre och mera begripliga symboler både för att göra det där självklara men också för att leda oss (“nudga”) oss rätt. Det skall inte bara var snyggt det måste också vara ändamålsenligt.

Det kan också uppmana till mera fantasi och kreativitet, som till exempel de här Isländska övergångsställena! Se bilder nedan!

image
——-
image

Tuesday, October 31, 2017

Fakta kan väl inte skada?

Eller kan de? I USA har en ny undersökning visat att bara 14% av de republikanska väljarna anser att media förmedlar fakta korrekt. Siffran för demokrater är 62%. Det vi ser är ett tydligt resultat av den sittande ledningens kampanj mot media. Vi är ju inte helt förskonade från fenomenet här hemma heller och det kanske bara är början? I DN berättar framtidsforskaren Amy Webb att det kan bli värre när informationsteknologin ytterligare funnit möjligheter att förställa personer, intervjuer och innehåll som sedan kan länkas ut via så kallade sociala medier. Då räcker det ibland inte ens att vara källkritisk man kan bli lurad upp i ett träd i alla fall.

Vi får förbereda oss med att kolla några av de källor som när det gäller miljöfrågor har visat sig pålitliga och som nu i november “släpper” nytt material.

* På film kommer “En obekväm uppföljare” till Al Gores “En obekväm sanning” den 17 november.

* I Bokform kommer “Come On” från Club of Rome som skrivits av Ernst von Weizsaecker och Anders Wijkman. Den skall bli tillgänglig den 15 november.

Monday, October 30, 2017

Klimatanpassning med skygglappar

Är Sverige överhuvudtaget bebyggt? Det kan vara en relevant fråga eftersom den utredning som gjorts om klimatanpassning koncentreras på nya byggnader och i allt väsentligt bortser från den befintliga. Remissinstanserna har dock sett spår av bebyggelse och undrar över att den inte tas med!

– Synd att man inte har löst huvudfrågan, hur vi ska klimatanpassa befintlig miljö, för det mesta i Sverige är ju byggt innan vi fick vetskap om klimatförändringarna, säger SKL till Sveriges Radio.

Om det nu är någon tröst så verkar inte denna negligens vara enbart en svensk företeelse. BPIE rapporterar att 97% av Europas byggnader är i behov av uppgradering. De visar på sitt faktablad att det bara är 3% som klassas i kategori A, se bild nedan.

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv