Friday, December 02, 2016

Gör miljonprogrammet till ett miljöprogram

Naturskyddsföreningen har gett ut en skrift där man visar upp de fastighetsekonomiska konsekvenserna av energieffektvisering i fastigheter och som fått titeln “Miljöprogram för miljonprogrammet”. De argumenterar för till exempel ett “energirotavdrag” och visar enkelt hur staten kan påverka kalkyler och ekonomisk motivation för åtgärder.

Det är bra! Men var är miljödelen? För visst finns det en lång rad andra faktorer som (kan) vägas in i överväganden om renovering? Sådan som kallas “multiple benefits” (PLUS-faktorer) och påverkar värdet? Dessa antyds på SNFs hemsida men saknas väsentligen i skriften.

Likaså undrar man om inte lokalt förnybar energi (främst solceller) skulle kunna vara värda att ta med i bedömningen? Kanske redan dags för en version 2.0 av skriften?  rolleyes

Thursday, December 01, 2016

Vinterpaketet är här!

Det är som att öppna luckan i adventskalendern. Vad döljer sig i de 1600 sidorna i vinterpaketet? Och vad betyder det för Sverige?

Effektiviseringsmålet för EU som helhet blir 30% (och bindande) räknat från 2005 samt utgår en baslinje som innebär en viss ökad energianvändning. Om vi sätter in det i bilden av de trender vi sett sedan 1993 blir det ungefär som i bilden nedan.

Det okända kortet är BNP-utvecklingen men om vi drar ut rådande trend så får vi, om Sverige följer EU och effektviserar 30%, en intensitet som ligger under 50% 2030 (Grattis till dem som gjorde den svenska överenskommelsen häromdagen!). Men det fordrar att vi bryter den trend av ökande energianvändning som EUs baslinje utgår från. Men det var ju hela idén. Eller hur?

eceee lyfter fram att man verkligen håller fast vid principen “efficiency first” men påpekar att målet för effektvisering kunde satts högre. Trettio procent får anses vara ett minimum.

The Coalition for Energy Savings ger tydliga exempel på vad som står att vinna.

Each additional 1% energy savings matters – it could take 7 million people out of energy poverty, secure 500,000 local jobs, avoid 37 million tons of CO2eq, and cut EU gas imports by 2.6%.

Och man kan nog påstå att de berörda kommissionärerna förstår att det finns en guldgruva rakt under fötterna.

The Vice-President for Energy Union Maroš Šefčovič said: “Today’s package will boost the clean energy transition by modernising our economy. Having led the global climate action in recent years, Europe is now showing example by creating the conditions for sustainable jobs, growth and investment. Today’s proposals touch upon all clean energy related sectors: research and innovation, skills, buildings, industry, transport, digital, finance to name but a few. These measures will equip all European citizens and businesses with the means to make the most of the clean energy transition.”

Commissioner for Climate Action and Energy Miguel Arias Cañete said: “Our proposals provide a strong market pull for new technologies, set the right conditions for investors, empower consumers, make energy markets work better and help us meet our climate targets. I’m particularly proud of the binding 30% energy efficiency target, as it will reduce our dependency on energy imports, create jobs and cut more emissions. Europe is on the brink of a clean energy revolution. And just as we did in Paris, we can only get this right if we work together. With these proposals, the Commission has cleared the way to a more competitive, modern and cleaner energy system. Now we count on European Parliament and our Member States to make it a reality.”

 

image

Under den perioden 1993-2012 ökade BNP, energianvändningen låg ganska stilla och intensiteten förbättrades. Detta visas i trendlinjer i vänstra delen av bilden.
* BNP-trenden har dragits ut till 2030 (övre högra linjen)
* Energianvändningen antas utvecklas på samma sätt som EUs vinterpaket beräknar även i Sverige och ökar därmed något. Det blir referens (baslinje)
* EUs bindande mål att minska energianvändningen med 30% från referensen (baslinjen) till 2030 visas med kraftig grön pil
* Intensiteten (Energi per BNP) visas dels i förhållande till referensen (baslinjen) och dels i förhållande till den effektiviserade lägre energinivån

Märk att EUs 30% minskade energianvändningen gäller hela EU och är inte bindande för medlemsländerna

Wednesday, November 30, 2016

Stridslarmet börjar redan anas

Onsdagen den 30 november börjar de första skärmytslingarna om EUs så kallad vinterpaket om energi. Redan börjar vi höra vapengnisslet. Det känns som en av Peter Englunds skildringar av forna dagars stridshandlingar. Procentsiffrorna kommer att vina runt öronen och i värsta fall blir det som i Englunds redogörelser att vi snart inte kan skilja vän från fiende i krutröken.

Hela paketet lär vara på 1300 sidor så det finns mycket att tvista om. Kan vi hoppas att huvudlinjen inte drabbas av något sammanbrott:

The Commission has repeatedly promised to put “energy efficiency first” in its Energy Union plan.

smile

Tuesday, November 29, 2016

Målet är bara början

Så har de då kommit överens i energikommissionen om att vi skall satsa på effektivare energianvändning. Målet sätts till 50% intensitetsförbättring till 2030 och med 2005 som startår. I förhållande till det gamla målet är det ett klart uttryck för en vilja som dessutom delas över blockgränsen i riksdagen och det är bra. Femtio procent låter mycket, men är det något att skriva hem om?

Låt oss titta på statistiken mellan 1993 och 2012 (se figur nedan). Under den perioden ökade BNP, energianvändningen låg ganska stilla och intensiteten förbättrades. Drar man ut trenden från denna period till att vara 25 år så blir intensitetsförbättringen - just 50%. OJ!! ohh

Så målet är kanske inte så revolutionerande även om ni säkert kommer att höra några hävda att det kommer att innebära den svenska industrins snara undergång. Det verkar snarare bädda för status quo.

Däremot kanske man kan tänka sig att den framtida näringsutvecklingen kommer att präglas av den teknik som ligger fjärde industriella revolutionens spår   och kommer att vara mindre energikrävande. Liksom att intresset för cirkulär ekonomi och delningsekonomi ökar och därmed att det satta målet går att kombinera med en faktisk minskning i energianvändningen. Energiministern har ju sagt:

“Jag tror personligen att den snabba tekniska utvecklingen med smarta nät, smartare och mer effektiva apparater eller maskiner i industrin, bilar som kan kommunicera bättre med varandra. Det ger helt nya möjligheter till effektivisering”

Dessutom kan man anta (och hoppas på) att när man i regeringens pressmeddelande skriver:

Ett lyckat arbete med energieffektivisering stärker Sveriges konkurrenskraft, minskar miljöpåverkan och skapar många nyttor i samhället.

så innebär det att de inser att den stora potential som finns för effektvisering innebär en chans för Sveriges näringsliv och att man systematiskt går in för att öka acceptansen för effektvisering. Som EEF säger “Mål är till för att överträffas”.

image

Monday, November 28, 2016

Energi och vatten hänger ihop (ett mindre känt samband)

IEAs World Energy Outlook (WEO 2016) har ett speciellt kapitel om hur sambandet mellan energi och vatten ser ut. I båda riktningarna - vissa typer av energiomvandling behöver vatten och vattenanvändningen fordrar energi. I observationerna (highlights) skriver man:

Switching to a lower carbon pathway could, if not properly managed, exacerbate water stress or be limited by it. While withdrawals in the 450 Scenario are 12% lower in 2040 compared with the New Policies Scenario, consumption is 2% higher due to more biofuels production and the deployment of concentrating solar power, carbon capture and storage and nuclear power – each of which can be water intensive.

Man skiljer på vattenbehov (avledning - withdrawal) och vattenkonsumtion. Många (men inte alla) metoder för förnybar energi är vattensnåla men kärnkraft och koldioxidavledning (CCS) är det inte.

Over the next 25 years there is a general shift towards more water-intensive energy and energy-intensive water. But there are options available to avoid potential stress points by integrating energy and water policies and infrastructure, tapping the energy embedded in wastewater, improving the efficiency of the water and energy sector, and using alternative water sources in the energy sector.

Ja gott folk! Det syns väl tydligt att det finns ETT överlägset sätt att hantera problemen - eller hur? Effektivare energianvändning! smile

Friday, November 25, 2016

Missnöjets kalla vinter

Vi väntar på EUs vinterpaket och redan luftas missnöjet. Det finns farhågor att fossilanvändning, kol för att hålla reservkapacitet i elsystemet, skall få konstgjord andning. Men frågan är om det är en stor sak? Reservkapacitet har alltid funnits i kraftsystemet oftast i form av olja men då bara som reserv och för användning några få timmar per år.

Det är mera troligt att reservkapaciteten i det framtida systemet kommer att utgöras av dels batterier och dels flexibilitet i användningen (så kalla Demand Response). Euractiv visar att batterilösningen är intressantare än kolvarianten. Och hur man än väljer så är demand response ännu billigare och enklare.

Så, för att travestera Shakespeare, Kanske vårt missnöjes kalla vinter snart förbyts i somrig glädje av ett uthålligt (och modernt) energisystem?!

Thursday, November 24, 2016

Alla vakna nu?

World Energy Council (WEC) har nu också de upptäckt att “energy efficiency is the first fuel”! Det framgår av deras senaste rapportENERGY EFFICIENCY : A STRAIGHT PATH TOWARDS ENERGY SUSTAINABILITY”.

WEC har sedan snart ett sekel huvudsakligen varit inriktat på energitillförsel men har under en tid publicerat nyttig information om energisystemens tillstånd i världen även i frågor om uthållighet och säkerhet i sina “Trilemma”-rapporter. I en historieteckning vid deras 90-årsjubileum 2013 noterades deras svårigheter att se till den andra delen av energisystemet:

..... power and fuel supply industries’ (would) produce a report in favour of increasing energy supplies rather than prioritising reducing demand and increasing efficiency….

Därför är det välkommet att de nu gör det även om deras rekommendationer är nattståndna och inte tyder på någon djupare insikt i ämnet. Men någonstans måste man ju börja så det här är välkommet

 Energy prices should closely reflect the real cost of supply. The countries should set deadlines for a gradual energy pricing reform.
 Consumers need to be better informed. It is necessary to simplify messages on energy efficiency to reach the majority of consumers.
 New technologies, including smart meters and billing offer attractive benefits and their wide introduction should be supported by policies.
 Innovative financing tools need to be widely introduced to reduce the public spending on financial and fiscal incentives.
 Control over implementation and evaluation of policies and measures are fundamental to the policies success.
 Regulations must be regularly reviewed and strengthened if necessary, and labelling and MEPS should be regularly revised and upgraded.
 The development of international or multi-national standards can help enhance international and regional cooperation, in addition to regional testing and harmonisation of equipment testing standards and facilities. International energy fora should be used to exchange experiences to benchmark policies and identify best practices.

 

 

Wednesday, November 23, 2016

Effektivisering = JOBB (A perfect match)

Arbetslösheten i Europa är hög, storleksordningen 8-10% i snitt, se bild nedan.

Möjligheterna till arbete med effektivisering och byggnadsrenovering är ovanligt goda eftersom de är:
* arbetsintensiva (kräver lite kapital i jämförelse med andra jobb)
* finns i små företag, till och med mycket små så kallade mikroföretag.
* är lokala
* ger jobb åt många olika yrkeskategorier
* ger jobb i många olika ålderskategorier
Vilket visas i en sammanställning av Renovate Europe, se bild nedan.

Hur mycket attraktivare kan det bli?

image
BILD: Arbetslöshet i Europa september 2016
—————————
image

BILD: Arbetsmöjligheter i byggnadsrenovering

Tuesday, November 22, 2016

Nordiskt ljus

Det nordiska ljuset har väl hitintills mest förknippats med Skagenmålarna?
image
Men nu är det dags att också tänka på en utredning om nordiska exempel på hur man kan förbättra klimatet. Utförd av SITRA i Finland, Nordic Green to Scale, och med slående exempel på hur det kan göras bra och billigt (se bild nedan).

Och (som vanligt) så är det effektvisering som framstår som det mest lönsamma. Ingen nyhet men ändå lika viktigt att framhålla tills dess att det tränger igenom fullt ut också i beslut och åtgärder.

image

Monday, November 21, 2016

Horisonten och skospetsarna

Har vi inte alla någon gång funderat över vad som finns bortom horisonten? Kanske inte de som anser att den samhällsekonomiska lönsamheten är den yttersta gränsen för vad vi kan (och måste) åstadkomma i samhället - men vi andra. EEF funderar över både var denna gräns kan gå och om den viktigaste uppgiften idag är att sikta mot horisonten (eller bortom) eller om de lågt hängande frukterna redan är plockade.

Är energieffektivisering verkligen lönsamt? Hur mycket energieffektivisering har samhället råd med? Är det samhällsekonomin eller resurstillgångarna som sätter gränsen? Det är några av de frågor som väckts när Sverige nu ska besluta om ett mål för energieffektivisering.

Vi vet ju alla att det är fullständigt möjligt att, med god samhällsekonomi, utarma jordens resurser. Så man borde kanske snarare undersöka var gränsen egentligen går. EEF skriver:

Detta visas bland annat i den nyligen utkomna boken ”A Good Disruption” där de skriver att ”Vi utarmar naturresurserna för att producera varor som vi sedan underutnyttjar”. 

Den andra frågan är om det inte är viktigare att fundera över vad som finns rakt under näsan på oss vid skospetsarna. Hur stor del av potentialen som vi verkligen tar i anspråk:

En av de viktigaste lärdomarna från IEAs arbeten är att vi inte är i närheten av att exploatera den potential som finns under de närmaste decennierna om vi inte anstränger oss mer. Vi opererar långt under det ”optimala” utrymmet.

Är det inte dessa två gränser (vad tål världen och hur mycket “lågt hängande frukt” vi har tillgång till) intressantare för energikommissionen snarare än att för femtioelfte gången gräva ned sig i ännu en samhällsekonomisk analys?

Friday, November 18, 2016

Motorer driver effektiviseringen

Det säger IEA i sin senaste World Energy Outlook (WEO 2016) där kapitel 7 ägnas åt effektvivisering och särskilt motorer. Mer än hälften av elanvändningen går till motordrift (se bild 1 nedan) och det finns en rad åtgärder som kan minska denna energianvändning med bortemot 40% (se bild 2 nedan). Märk dock att det inte endast handlar om byta dåliga motorer mot bättre utan det är mera genomgripande åtgärder.

I rekommendationerna finns en lång katalog över policyingrepp som behövs:

1. Minimum energy performance standards: MEPS limit the maximum amount of energy that a device may consume and are a proven policy tool in many different applications.
2. Extended product approach: The extended product approach expands the coverage of the regulation to the motor-driven unit, such as pump or compressor, to include the motor, end-use equipment, mechanical components and VSDs.
3. Energy labelling: A labelling scheme generally divides energy-using devices into different efficiency classes and thus helps consumers to choose more efficient products.
4. Price signal: In several countries, fossil-fuel subsidies and the inadequate embodiment of externalities in prices distort the true cost of electricity and thus can render desirable efficiency investment economically unviable in the eyes of the consumer.
5. Competitive tenders: Competitive tenders are common for renewable energy projects in many countries, but are still an exception for efficiency projects (though Switzerland has such a scheme and Germany has recently launched one).
6. Energy management systems (EMS) and energy audits: Such systems are computerbased tools that provide a framework to optimise the energy performance of an entire industrial plant
7. Energy service companies (ESCOs): ESCOs carry out energy efficiency projects for their customers (generally in the framework of an energy savings performance contract) and are paid from the energy savings achieved.
8. Industry-wide schemes: Various industry-wide efficiency regulations exist across the world.
9. Energy supplier obligation: Utilities are given saving targets and can (among others) source the savings from investment in motor systems via energy efficiency programmes for customers.
10. Awareness-raising measures: Low awareness and a lack of information present a significant obstacle to the uptake of energy efficiency. Training initiatives (capacity building), technical advice and documentation or energy efficiency networks can provide effective measures to address this aspect.
11. Financial incentives: Targeted financial incentives in the form of tax rebates, loan guarantees or subsidies for the installation of more efficient technologies can ease the burden of high initial capital expenditures involved in some energy efficiency investments.

Summarising, a range of policy measures is necessary to exploit the energy-saving potential of motor systems used in industry to the full extent possible. Policy-makers need to look beyond the current focus on component regulation to systems taken as a whole; and to pursue several approaches in parallel.

image
BILD 1
—————————
image
BILD 2

Thursday, November 17, 2016

Svindel?

Man undrar ibland vad det är som motiverar de återkommande studierna av var gränsen går för samhällsekonomiskt motiverad effektvisering av energianvändningen. Är det rädslan för att vi skall gå för långt? Att vi skall effektvisera för mycket? Man kan ju lätt få svindel om man balanserar på hög höjd. Då kan man falla ned med åtföljande ruskiga konsekvenser

image

Men är det denna risk som är relevant när det gäller effektvisering? IEA har visat att globalt har vi istället en risk för att inte utnyttja potentialen. Fortfarande om 2 decennier kommer merparten av den idag kända potentialen att vara orörd! Skulle Sverige vara annorlunda?

Chalmers gjorde en studie baserat på den senaste effektviseringutredningen som gjorts i Sverige och skrev:

(Det) antogs som lägst 10 % acceptans, med möjlighet att nå 20-30 % om priser ökar mycket och styrmedel mm får starkt genomslag. Med nuvarande priser samt dagens styrmedel och fokus på energifrågorna bedöms 15 % vara ett rimligt antagande.

Hur mycket vi verkligen effektiviserar (E) beror på hur stor potentialen är (P) och hur stor acceptans den får (A): E=P*A Om A är lågt så blir resultatet litet. Utredningar om hur man skulle höja acceptansen verkar mycket mera motiverade än att grunna över potentialen. Vi behöver klättra och risken för att falla är inget att oroa sig för.

Man kan känna sig trygg av två skäl. Den ena är att vi opererar på en mycket låg nivå och det andra är att potentialen ökar hela tiden!

* Lärkurvorna på marknaden visar att effektvisering (och förnybar energi) blir successivt billigare - det ökar potentialen.
* Tekniken utvecklas med rasande fart med det som vi brukar kalla den fjärde industriella revolutionen - det ökar potentialen
* När vi lär oss hantera PLUS-faktorerna (Multiple benefits) i kalkylerna så syns det att effektivisering är ännu lönsammare - det ökar potentialen

Vad som kunde vara relevant när man pratar samhällsekonomi är OM det är det måttet som sätter gränsen och om det inte borde vara frågan om vad som är resursekonomiskt? Kanske innebär det som vi idag kallar samhällsekonomiskt ett överutnyttjande av de resurser som är tillgängliga? Minns Jörgen Noergaards ord att: “Det kanske inte är ekonomiskt att rädda världen men det kan vara en bra idé ändå!”

Wednesday, November 16, 2016

Ekonomi (som om människor fanns)

Beteendeekonomen Richard (Dick) Thalers bok “Misbehaving” kommer nu på svenska och har fått namnet “Beslut och beteenden : att förutsäga det oförutsägbara” och omnämns i en lång artikel i DN. I artikeln sägs att intresset för beteendeekonomi ökat i Sverige på sista tiden men det vete tusan. I vart fall har inte mycket av det synts i vad som sägs från myndigheter och departement eller i politiken. Inte ens vad som syns i de vanliga fora där professionella ekonomer brukar synas.

Kanske kan vi hoppas på en ändring när nu boken kommer på ärans och hjältarnas språk för det är den värd. Den är både lättläst och underhållande för att nu inte nämna lärorik.

På denna sida har efterlysts att den också borde inspirera till att sätta beteendeekonomin i system på det sätt som gjorts i Storbritannien. Det skulle spela en stor roll också för hur man arbetar med effektivare energianvändning.

För ytterst handlar det om hur riktiga människor tänker och vad de gör, inte vad påhittade exempel i läroböckerna antas göra. Eller som Thaler säger det är skillnad på människor (Humans) och skolboksfiktioner (Econs)cheese

Tuesday, November 15, 2016

Svindlande hastighet

Möjligheterna för framtidens energisystem utvecklas svindlande snabbt. Solceller och batteri är väl något som många ryckt på axlarna åt och tänkt på som science-fiction och något för en avlägsen framtid. I vart fall skulle det inte bli ekonomiskt! Eller…?

Och visst har Australien annorlunda förutsättningar än vi har men se upp! Rooftop Solar + Tesla Powerwall 2 Already Cost-Competitive With Grid In Australia!

Även på den andra sidan jorden ansåg man för en tid sedan att den här möjligheten var otänkbar. Och även om vi i Sverige från “ansvariga” ekonomer fått höra att solceller är en Hawaii-grej så se upp! Utvecklingen har kommit för att stanna wink

Monday, November 14, 2016

USA är inte hela världen!

Oron för vad Trump kan ställa till med är stor inte minst när det gäller klimatarbetet. Men frågan är om hans (och hans republikanska kamraters) föreställningar om klimatfrågan dels kommer att resultera i några handlingar och dels om det drabbar någon annan än dem själva?

De kan naturligtvis dra tillbaka finansieringen från myndigheter och forskning kring klimat och energi men i praktisk handling är redan nu många företag i USA i full gång med effektivisering och förnybar energi i stor skala. Edison Foundation har visat detta i en rapport om trenderna i energiföretagen. Och ACEEE (The American Council for an Energy Efficient Economy) påpekar att om Trump menar allvar med att satsa stort på infrastukturen så är effektvisering en del av denna struktur.

Om sedan USA vill abdikera från att vara en av de ledande nationerna i världen när det gäller energiomställning så finns det andra och mycket större delar av världen som är beredda att ta över. Med större marknader och minst lika mycket kunnande. Detta är ett sakligt konstaterande från Hans Joachim Schellnhuber i Tyskland:

“.....so Europe and Asia have to pioneer and save the world,” Schellnhuber said in a statement. “Formally leaving the Paris Agreement would take longer than one Presidential term, yet of course the U.S. could simply refuse reducing national emissions which would mean a de facto exit out of international climate policy.”

Så om Trump verkligen vill skada amerikansk industri och ekonomi kan han naturligtvis göra det. Och visst kommer det att bromsa upp förändringen men stoppa den kan han inte. I synnerhet inte om vi andra istället kan öka våra insatser och ta deras “marknadsandelar”. USA är inte hela världen!

 

 

Gör miljonprogrammet till ett miljöprogram

Naturskyddsföreningen har gett ut en skrift där man visar upp de fastighetsekonomiska konsekvenserna av energieffektvisering i fastigheter och som fått titeln “Miljöprogram för miljonprogrammet”. De argumenterar för till exempel ett “energirotavdrag” och visar enkelt hur staten kan påverka kalkyler och ekonomisk motivation för åtgärder.

Det är bra! Men var är miljödelen? För visst finns det en lång rad andra faktorer som (kan) vägas in i överväganden om renovering? Sådan som kallas “multiple benefits” (PLUS-faktorer) och påverkar värdet? Dessa antyds på SNFs hemsida men saknas väsentligen i skriften.

Likaså undrar man om inte lokalt förnybar energi (främst solceller) skulle kunna vara värda att ta med i bedömningen? Kanske redan dags för en version 2.0 av skriften?  rolleyes

Läs mer

Månadsindelade arkiv