Trettio års energiutveckling

IEA har i en studie “Oil Crises & Climate Challenges—30 Years of Energy Use in IEA Countries” visat energiutvecklingen i 11 av sina medlemsländer under 30 år. Dessa länder svarar för 80% av OECDs energianvändning.

I denna studie visas bland annat att energianvändningen effektiviserats och svarar för en långt större del av “energinyttan” i dagens samhälle än vad den ökade energitillförseln gör.

image

I EU-25 ser motsvarande utveckling ut så här (källa Grönboken “Doing more with less” och Enerdata)
image

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Investeringar i lärande är inte bidrag.
Ny teknik som vill in på marknaden måste kämpa med den som redan är etablerad. När den nya tekniken utvecklas kan den oftast bli både billigare och bättre som en följd av att marknaden lär sig att hantera den. I figuren nedan illustreras detta med lärkurvan (röd linje) som funktion av marknadens ackumulerade volym. Skalan i figuren är dubbel-logaritmisk och därför ser kurvan ut som en rät linje. I boken ?Experience Curves for Energy Technology Policy? beskrivs förhållandena i detalj och med exempel.

Den gamla tekniken illustreras i figuren av streckad blå linje och vid punkten C kan den nya tekniken konkurrera i kraft av pris. I detta fall innebär det att den nya tekniken i i framtiden ger vinst och att de resurser som satts in (triangeln ABC) är ?lärinvesteringar? för att få denna vinst. Någon måste göra denna investering och ofta är det samhället som gör det med ?bidrag?. Men det finns också möjlighet att finna s.k. nisch-marknader där köpare är villiga att betala mer för den nya tekniken. Det bör vara en samhällsuppgift att identifiera dessa nischer och att mobilisera dem.


image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv