Trettio års energiutveckling

IEA har i en studie “Oil Crises & Climate Challenges—30 Years of Energy Use in IEA Countries” visat energiutvecklingen i 11 av sina medlemsländer under 30 år. Dessa länder svarar för 80% av OECDs energianvändning.

I denna studie visas bland annat att energianvändningen effektiviserats och svarar för en långt större del av “energinyttan” i dagens samhälle än vad den ökade energitillförseln gör.

image

I EU-25 ser motsvarande utveckling ut så här (källa Grönboken “Doing more with less” och Enerdata)
image

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Investeringar i lärande är inte bidrag.
Ny teknik som vill in på marknaden måste kämpa med den som redan är etablerad. När den nya tekniken utvecklas kan den oftast bli både billigare och bättre som en följd av att marknaden lär sig att hantera den. I figuren nedan illustreras detta med lärkurvan (röd linje) som funktion av marknadens ackumulerade volym. Skalan i figuren är dubbel-logaritmisk och därför ser kurvan ut som en rät linje. I boken ?Experience Curves for Energy Technology Policy? beskrivs förhållandena i detalj och med exempel.

Den gamla tekniken illustreras i figuren av streckad blå linje och vid punkten C kan den nya tekniken konkurrera i kraft av pris. I detta fall innebär det att den nya tekniken i i framtiden ger vinst och att de resurser som satts in (triangeln ABC) är ?lärinvesteringar? för att få denna vinst. Någon måste göra denna investering och ofta är det samhället som gör det med ?bidrag?. Men det finns också möjlighet att finna s.k. nisch-marknader där köpare är villiga att betala mer för den nya tekniken. Det bör vara en samhällsuppgift att identifiera dessa nischer och att mobilisera dem.


image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv