Energitjänsteutredningen har (äntligen) producerat underlaget och den handlingsplan som Sverige skulle ha lämnat för nästan nio månader sedan till EU. Första delen avser att undersöka hur väl vi levt upp till det sparmål som EU gav oss på 9%. Utredningen kommer fram till att det gör vi, lätt som en plätt och med råge! Eller gör vi inte ??

Konsten att läsa tjocka utredningar är att börja med de särskilda yttranden som finns med från olika intressenter. De ger nämligen en fingervisning om var de kontroversiella resonemangen finns. Och av dem ser man att både Naturvårdsverkets och Energimyndighetens representanter tycker att beräkningen och bokföringen av åtgärdernas resultat är lite väl kreativ. Kanske rentav inte är förenlig med EUs krav!

Man har nämligen räknat målet uttryckt i TWh baserat på primärenergi med låga viktningsfaktorer och åtgärdernas genomslag med högre viktningsfaktorer. Visserligen bör det vara möjligt att göra bedömningar av en åtgärds potentiella genomslag “ex ante” (d.v.s. i förväg) för att kunna skilja olika åtgärders angelägenhetsgrad, men det är inte sagt att man kan “attribuera” (tillskriva sig) åtgärdernas resultat på samma sätt.