Kommersiella villkor - lika för alla?

I diskussionen om det framtida energisystemet, och särskilt om hur det skall realiseras, används argument om “marknadsmässighet” flitigt. Subventioner snedvrider den naturliga konkurrensen. Men hur är det med kärnkraftens villkor, t.ex den femte (och snart sjätte) finska reaktorn?

Sett i backspegeln har stödet till kärnkraft varit upp till 40 gånger större än för vindkraft per kWh. All ny teknik behöver hjälp med lärinvesteringarna för att komma i kunkurrensposition. Men gäller det fortfarande för kärnkraften? 

Vad skulle vi kunna åstadkomma med ett lån på 20 miljarder SEK med ränta 2,6% och om vi fick tumma på upphandlingsreglerna?

Och vad betyder det när kraftbranschen uppmanar regeringar att inte subventionera alternativ energi eftersom man skall undvika att som det heter “pick winners”? Who are the winners??

800 TWh är väl inte fy skam?

Radion rapporterar att trycket på skogen ökar när Europa skall uppnå sitt mål av att 20% av energin skall vara förnybar. Då kan det vara dags att påminna om att OM man samtidigt skulle vilja göra något litet försök att uppnå sparmålet 20% först så skulle det vara till stor hjälp.

För om man minskade energianvändningen till 80% så skulle man med automatik ha fått 4%-enheter av förnybarhetsmålet på köpet (0,2-0,8*0,2=0,04)! Äsch säger man kanske 4 futtiga procentenheter är väl inget att tjafsa om. Nä - kanske det men i Europa som helhet skulle det bli c:a 800 TWh per år som man inte behövde ta ut. Visst skulle det väl lätta trycket en aning?

För det är väl inte så himla smart att bygga nya anläggningar för att försörja onödig energianvändning?

Läs mer